Har hittat en sida som har LEGO och jag tänkte direkt på Tarek.

Han älskar lego och pussel och spel.

Han fick ett stort lego i julklapp och han blev jätteglad.

Och här på sidan finns det Lego Chima som ser jättekul ut.

Han hade älskat att bygga nän av dom.

http://www.spelmedposten.se/leksaker/lego/lego-chima.html

För ca 2 veckor sedan ( 31/10 ) så började jag få rejält ont vid vänster axel, och då speciellt vid inandning.

För varje dag blev det värre. På fredagen började jag få feber. Den var då 39.9

På lördagen ( 3/11 ) åkte jag till jourläkarcentralen där jag, komiskt nog, fick träffa en läkare från den vc som jag är listad på.

Han pratade lite och frågade var jag hade ont. Han sa att min vänstra axel var högre och mer spänd än vänster och kom fram till att jag hade en muskelinflammation. Han skrev ut några citodon.

På måndagen ( 5/11 ) så gick jag till vc där jag först fick träffa en sköterska. 
Hon beslutade att ta en snabbsänka.

Den ska vara under 8.

Det visade sig att min var 186 !!!!!!!!!!!!!!!!

Så hon sa att jag MÅSTE träffa en dr, för nåt fel var det, och absolut inte en muskelinflammation.

Inne hos dr så frågade han frågor, lyssnade på mig, kände på mig och sa att jag skulle ta ett blodprov. För antingen hade jag lunginflammation eller en blodpropp   

Provet var klart nästa dag och visade att det var lunginflammation.

Så jag fick ett recept på antibiotika.

Normal dos är 1 g X 3, men jag tar 1.6 g X 3. Enl dr så är det pga att jag tydligen är väldigt sjuk...

Och det roliga var att dr som trodde det var en muskelinflammation gick förbi mig och frågade hur jag mådde. När jag sa vad sänkan var och vad jag led av, så

Men än så länge har dom inte hjälpt. Utan snarare så har det blivit värre.

Hostar så det känns som att lungorna är på väg upp.

Febern är fortfarande hög. Oftast. Fryser så in i på nätterna så jag ligger fullt påklädd, och efter ca halva natten så svettas jag jättemycket att t.o.m täcket är för varmt. 

Att man aldrig kan va nöjd   

Idag fick jag utskrivet hostmedicin. Förhoppningsvis kan den lindra lite.

Nej, nu ska jag slösurfa lite till medans maken sitter i köket och snackar med 2 av sina vänner.

God natt på er alla där ute i cyber rymden    

Snälla någon... Döda mig !!!!!!!!!!!
Mina tänder är inte i världens bästa skick, o dom har försämrats MYCKET efter open och under varje graviditet.
Har en som gick sönder för 1 v sedan. Den är jättevass så det verkar som en flisa gått av.
Nu satt jag och åt en bulle och så högg det till i tanden så jag skrek till av smärtan.
Gick till spegeln och försökte se nåt, men lyckades ej.
Petade lite med en tandpetare och fick ut en flisa som lossnat.
Nu har jag sååååå ont och tror den är öppen upp till nerven, för rör jag vid den försiktigt så ilar det rejält...
Hade tid på fredag, men ringde för att se om dom hade en akuttid idag, men första lediga tid var imorrn kl 11.
Sitter nu och försöker få tag i nån annan tandläkare som kanske har en tid ledig idag.
Men alla har så klart lunchstängt till 12.40 eller 12.45, och om jag hittar en så måste jag avboka den andra innan kl 13. Så det börjar bli akut o få tag i nån.
Hoppas hooppas jag hittar nån.
HATAR verkligen att gå till tandläkaren, men nu måste jag verkligen *snyft*
Annars får jag väl vara fastande tills i morrn o bara dricka flytande. Om ens det går.

Tvivlar på att dom kan rädda den eftersom flisan som gick av gick från tuggytan och hela vägen upp till tandköttet.

Just nu skiter jag i vilket. Bara jag slipper smärtan...
Skiiiiiiiit.................

Satt och funderade på en sak.

Vad är egentligen vänskap? Och vad ingår i den kategorin?

Har flera som säger att dom är mina vänner. Men är dom egentligen det???

Dom hör aldrig av sig. Hör jag av mig så svarar dom, men hör aldrig av sig självmant.

Jo... ibland faktiskt... När dom vill ha nåt av mig eller hjälp med något.

Men ALDRIG för att se om vi ska dricka kaffe, eller äta lunch eller gå ut på promenad...

Ibland kan jag stå i fönstret och se VISSA mina sk "vänner" promenera utanför huset med andra och prata och skratta och ha trevligt. Eller träffa på dom på andra ställen i stan...

( och här menar jag inte ALLA som jag känner som promenerar här på området o andra ställen )

Och ofta hör jag om vad dom ska hitta på eller har hittat på och med den o den o den...

Men jag är den som är utanför... VARFÖR berätta för mig vad dom hittade på och hur kul dom hade o att jag missade en rolig dag/kväll...

Hade varit roligare att uppleva det, men inte en enda som hörde av sig för att fråga om jag ville komma...

Då kan dom ju lika gärna hålla tyst, istället för att jag ska må ännu mer dåligt över att vara utanför...

För säger dom inget, så vet jag ju inte vad jag missade... Och det hade varit bättre   

Och sen å andra sidan så ringer vänner som jag inte träffar så ofta, och bjuder mig på deras eller deras barns förlovningsfest, hennafest och bröllop... Och det känns så otroligt underbart.
Kan inte förklara med ord vad det betyder för mig     

Kanske ska ta och fundera över vem som egentligen är mina sanna vänner och vem som inte är det...

För vad är egentligen sann vänskap och vad är bekantskap?

Igår var jag med pappa på kärlmottagningen där vi fick veta svaren från hans ultraljud på kärlen i halsen. 

Allt såg bra ut, så det är inte dom som orsakat besvären.

Dom ska även göra EEG och Ryggmärgsprov. Och sen en massa andra blodanalyser.

På ett sätt hoppas jag dom hittar något, så man får en förklaring på vad det är som gör att han mår som han gör...

Bättre det, så man kan behandla, än att leva i ovisshet...

Men hans blodtryck var INTE bra.

195/95.

Han går på 2 olika sorters medicin för att reglera trycket. Men dom får nog ändra dosen   

Igår var jag även på vårdcentralen för att ta ett hb.

Hade 125 innan jag blev gravid. Sen gick det ner till 113 vid ca v 25.

Runt 2 v senare så var det nere på 102.

Började då äta järntabletter och sen fick jag även 5 järninjektioner.

När Elissa var 2 dagar så gjorde dom ett hb test på BB ( efter att jag bett om det )

Då låg det på 100. Kan ju vara förklara varför det kändes som att jag skulle svimma när jag gick i korridorerna på BB.

Har sen jag kommit hem ätit 2 järntabletter per dag.

Har sen några dagar minskat till 1 per dag.

Och igår visade provet att jag har ett hb på 122 !!!!!!!!!!!!!!

Så det är normalt igen   

Men ska fortsätta med en per dag eller varannan dag så jag fyller på mina depåer...

Igår blev Elissa 3 veckor.

Snacka om att tiden har gått snabbt.

Hon är verkligen min ögonsten. Tröttnar inte på att titta på henne...

Har så mysigt på kvällarna. Håller henne i famnen och vaggar henne samtidigt som Tarek ligger i mitt knä och jag kliar han på ryggen eller pillar han i håret.

Han somnar ofta så   

Har 4 så otroligt fina barn. Har verkligen blivit välsignad i livet...

Inshallah så kommer dom få långa och lyckliga liv   

Idag var det dags för BVC-besök med Elissa.

Var där när hon var 6 dagar, 12 dagar och idag då hon är 18 dagar.

Och det gick bra.

Hon vägdes och dom var nöjda med hennes viktuppgång.

Nyfödd: 3720 g.

2 dagar: 3410 g.

6 dagar: 3452 g.

12 dagar: 3704 g.

18 dagar: 4002 g.

Så det går stadigt uppåt   

Men det vore konstigt om det inte gjorde det. Hon är ett litet matvrak   

Tarek är verkligen en stolt storebror.

Han älskar att sitta i soffan och hålla henne. Han lägtar nog tills hon är stor nog att kunna leka med han.

I går gjorde han en så otroligt gullig sak.

Han har en liten nalle som han älskar jättemycket och han brukar ha den i sin säng på natten.

Efter han hade lagt sig igår kväll, så kom han efter en stund så kom han upp och gick in till oss i storarummet där vi satt i soffan. Så lade han nallen hos Elissa och sa att hon fick den av han.

Jag blev otroligt rörd av den gesten. Han verkar tycka om sin lillasyster väldigt mycket   

Nej, nu börjar Elissa protestera.

Hon är otroligt sällskapssjuk och älskar att ligga i famnen  

Idag är Elissa 12 dagar gammal men det känns som hon föddes för nån dag sedan   

Hon föddes fredagen den 14 september. 2 dagar innan Bf.

På onsdagen var jag på sjukhuset och gjorde en hinnsvepning vilket resulterade i mensvärksliknande smärtor. Men inte mkt mer.

På fredagen kl 8.30 var jag på sjukhuset för nästa hinnsvepning.

Och det resulterade med i mensvärksliknande smärtor, samt lite blod. Slemproppen kom med vid middagstid. Den hade börjat komma en v innan men nu kom resten.

Väl hemma så passade jag på att vila. Hade knappt sovit på natten.

Hade inga speciella känningar...

När hon väl valde att komma ut så hade hon väldigt bråttom...
Hämtade en kompis och skjutsade hem henne vid 15.40

Har sagt till henne att är det nåt som jag kan hjälpa henne så ska hon inte tveka att fråga.

Och denna dagen hade hon handlat ganska mkt + kattsand som väger ganska mkt. Så jag ställde upp och skjutsade henne   
Började känna av lite smärta en stund innan dess, men under bilfärden tilltog dom.
Men jag tog mig hem trots smärtan. Men det var verkligen inte lätt att koncentrera sig när jag hade så ont...

I garaget träffade jag Lena och Per. Dom tyckte att jag såg lite blek ut   

Fick skynda på Nettan att ta sina kassar, för smärtan tilltog rejält.

Det var verkligen ett helsike att komma från garaget och hem.

När jag kom upp vid 16-tiden så gjorde det väldigt ont. Så jag ringde in till förlossningen och så klart var där telefonkö.

Och "splash" så gick vattnet. Det var inte lite heller   
Och värkarna tilltog REJÄLT. Var mindre än 1 minut mellan dom så jag kallade på *M* att det var dags att åka in, och pappa var här så jag gav telefonen till han så han förvarnade dom att jag var på väg in och att det var AKUT...

*T* stannade hemma med han. Men jag ringde min mamma på vägen så hon åkte hem till oss och hämtade *T*. 
Maken slängde på sig kläderna och så begav vi oss ner i bilen. Jag fick hänga på hans arm för att överhuvudtaget kunna gå. Tur att han är stark   
Men det var verkligen inte lätt med forsande vatten och värkar med knappt 1 min mellanrum.

Hann inte andas ut emellan dom   
Och så klart var det rusningstrafik. Är en dum tid att köra igenom stan vid 16-tiden.
Jag hängde i handtaget och försökte andas igenom värkarna. Men vrålade mest av smärta.

Maken ringde sin mamma och sa att vi var på väg in, men han kunde inte prata så länge för jag skrek vid varje värk...

Han fick köra lite olagligt emellanåt. På vägen till sjukhuset måste man komma ut från vårt område och upp på stora vägen vilket är nästan omöjligt i rusningstrafik. Och så är det 1 rondell och 7 rödljus samt en 30-sträcka vid en skola. Blev rött flera gånger och flera bilar framför, men nån gång skällde jag på han att han var tvungen att köra om och köra mot rött. Så det gjorde han...
Vi kom in till förlossningen vid 16.10-16.15

Han släppte av mig vid ingånden och jag gick in medans han parkerade och när dom öppnade så var dom förberedda. Hade gett pappa telen när vi gick så han förvarnade dom om att det var AKUT.
Flera barnmorskor, sköterskor och undersköterskor väntade på mig och visade mig till ett rum.
När jag kom in på rummet så tog av mig, och lade mig på sängen.

Dom kopplade på CTG-apparaten och så frågade dom om jag ville ha lustgas...

Och det tackade jag verkligen inte nej till.
ÄLSKAR lustgas   

Hihi    
Barnmorskan undersökte mig och sa att jag var öppen 4 cm.

*M* sa då: Det kommer ta fleeeera timmar till. Men mellan 2 värkar förklarade jag att jag tvivlade på det.

Var öppen 6 cm med *C* och 5 min efter så krystade jag 3 gånger och sen var han född.
Barnmorskan gick ut ur rummet för att hämta en nål som hon skulle sätta i handen på mig. Hon var borta max 2 minuter.

När hon kom tillbaka så hade jag precis fått krystvärkar.

Försökte bita ihop så hon kunde sätta nålen. Var inte lätt, för när man känner att man måste krysta så kan man inte stoppa det.

Men iaf så fick hon nålen på plats, sen fick jag äntligen krysta.

Krystade bara ett fåtal gånger och så var hon ute och lades på min mage   

Precis efter hon lagts på min mage så bad jag dom kolla om det verkligen var en tjej. Hahahaha...

Har ju 3 pojkar så jag hade svårt att förstå att jag äntligen fick en flicka   

Men dom sa att det kunde vänta. Att jag skulle pusta ut lite   

Allt såg bra ut med henne. Hon har alla lemmar och rösten fungerar perfekt. Det blev vi varse ganska snabbt hihi...

Moderkakan och navelsträngen var jättefina. Och jag "skadades" inte. Och förlorade heller inget blod.

Så allt gick väldigt bra   

Hon vägde 3720 g och var 51 cm lång. Huvudet var 36 cm.

Och hon har mycket mörkbrunt/svart hår...

Hon är så otroligt fin   

Suck.
Att det ska vara så svårt att hitta en större lägenhet.
Har stått i kö på en 4:a här på området i 6 år !!!!!!!!!!!!
Och på hyresvärden lät det som att jag aldrig kommer få en 4:a för det är nästan ingen som flyttar ifrån dom.
Vill helst stanna kvar på området eftersom Tarek går på dagis här och har sina vänner där som han kommer börja skolan tillsammans med.
Och Elissa ska börja på dagiset här sen, och det är jag glad för, för jag tycker personalen är jättebra.

Och sen känner man så mycket folk här. Man hälsar på dom boende fast man inte är bekant med dom och jag gillar området överlag. Sitter man ute i parken eller på en bänk så är det ofta så att en annan boende sätter sig bredvid och börjar prata om allt möjligt   

Visst finns här en massa skit med, men var finns det inte det?

Har kollat på bla blocket på lähenheter, radhus och villor, men det är så hutlösa priser   

Denna lägenheten kommer bara funka en tid till. Börjar redan bli alldeles för trångt...

Men men, får väl söka vidare och hoppas på att jag har tur och hittar någon nån dag   

Ha en bra dag allihopa