Direktlänk till inlägg 26 september 2012

Förlossningsberättelse...

Av Pernilla - 26 september 2012 10:41

Idag är Elissa 12 dagar gammal men det känns som hon föddes för nån dag sedan   

Hon föddes fredagen den 14 september. 2 dagar innan Bf.

På onsdagen var jag på sjukhuset och gjorde en hinnsvepning vilket resulterade i mensvärksliknande smärtor. Men inte mkt mer.

På fredagen kl 8.30 var jag på sjukhuset för nästa hinnsvepning.

Och det resulterade med i mensvärksliknande smärtor, samt lite blod. Slemproppen kom med vid middagstid. Den hade börjat komma en v innan men nu kom resten.

Väl hemma så passade jag på att vila. Hade knappt sovit på natten.

Hade inga speciella känningar...


När hon väl valde att komma ut så hade hon väldigt bråttom...
Hämtade en kompis och skjutsade hem henne vid 15.40

Har sagt till henne att är det nåt som jag kan hjälpa henne så ska hon inte tveka att fråga.

Och denna dagen hade hon handlat ganska mkt + kattsand som väger ganska mkt. Så jag ställde upp och skjutsade henne   
Började känna av lite smärta en stund innan dess, men under bilfärden tilltog dom.
Men jag tog mig hem trots smärtan. Men det var verkligen inte lätt att koncentrera sig när jag hade så ont...

I garaget träffade jag Lena och Per. Dom tyckte att jag såg lite blek ut   

Fick skynda på Nettan att ta sina kassar, för smärtan tilltog rejält.

Det var verkligen ett helsike att komma från garaget och hem.


När jag kom upp vid 16-tiden så gjorde det väldigt ont. Så jag ringde in till förlossningen och så klart var där telefonkö.

Och "splash" så gick vattnet. Det var inte lite heller   
Och värkarna tilltog REJÄLT. Var mindre än 1 minut mellan dom så jag kallade på *M* att det var dags att åka in, och pappa var här så jag gav telefonen till han så han förvarnade dom att jag var på väg in och att det var AKUT...

*T* stannade hemma med han. Men jag ringde min mamma på vägen så hon åkte hem till oss och hämtade *T*. 
Maken slängd
e på sig kläderna och så begav vi oss ner i bilen. Jag fick hänga på hans arm för att överhuvudtaget kunna gå. Tur att han är stark   

Men det var verkligen inte lätt med forsande vatten och värkar med knappt 1 min mellanrum.

Hann inte andas ut emellan dom   
Och så klart var det rusningstrafik. Är en dum tid att köra igenom stan vid 16-tiden.
Jag hängde i handtaget och försökte andas igenom värkarna. Men vrålade mest av smärta.

Maken ringde sin mamma och sa att vi var på väg in, men han kunde inte prata så länge för jag skrek vid varje värk...

Han fick köra lite olagligt emellanåt. På vägen till sjukhuset måste man komma ut från vårt område och upp på stora vägen vilket är nästan omöjligt i rusningstrafik. Och så är det 1 rondell och 7 rödljus samt en 30-sträcka vid en skola. Blev rött flera gånger och flera bilar framför, men nån gång skällde jag på han att han var tvungen att köra om och köra mot rött. Så det gjorde han...
Vi kom in till förlossningen vid 16.10-16.15

Han släppte av mig vid ingånden och jag gick in medans han parkerade och när dom öppnade så var dom förberedda. Hade gett pappa telen när vi gick så han förvarnade dom om att det var AKUT.
Flera barnmorskor, sköterskor och undersköterskor väntade på mig och visade mig till ett rum.
När jag kom in på rummet så tog av mig, och lade mig på sängen.

Dom kopplade på CTG-apparaten och så frågade dom om jag ville ha lustgas...

Och det tackade jag verkligen inte nej till.
ÄLSKAR lustgas   

Hihi    
Barnmorskan undersökte mig och sa att jag var öppen 4 cm.

*M* sa då: Det kommer ta fleeeera timmar till. Men mellan 2 värkar förklarade jag att jag tvivlade på det.

Var öppen 6 cm med *C* och 5 min efter så krystade jag 3 gånger och sen var han född.
Barnmorskan gick ut ur rummet för att hämta en nål som hon skulle sätta i handen på mig. Hon var borta max 2 minuter.

När hon kom tillbaka så hade jag precis fått krystvärkar.

Försökte bita ihop så hon kunde sätta nålen. Var inte lätt, för när man känner att man måste krysta så kan man inte stoppa det.

Men iaf så fick hon nålen på plats, sen fick jag äntligen krysta.

Krystade bara ett fåtal gånger och så var hon ute och lades på min mage   

Precis efter hon lagts på min mage så bad jag dom kolla om det verkligen var en tjej. Hahahaha...

Har ju 3 pojkar så jag hade svårt att förstå att jag äntligen fick en flicka   

Men dom sa att det kunde vänta. Att jag skulle pusta ut lite   


Allt såg bra ut med henne. Hon har alla lemmar och rösten fungerar perfekt. Det blev vi varse ganska snabbt hihi...

Moderkakan och navelsträngen var jättefina. Och jag "skadades" inte. Och förlorade heller inget blod.

Så allt gick väldigt bra   


Hon vägde 3720 g och var 51 cm lång. Huvudet var 36 cm.

Och hon har mycket mörkbrunt/svart hår...

Hon är så otroligt fin   


 

 
 
Ingen bild

Camilla

26 september 2012 14:33

Sitter här med tårarna i ögonen vilken lycka att allt gick bra trotts det gick fort!! Å hon är otroligt vacker er dotter!! :)
Nu längtar ja efter min ännu mer! <3

Pernilla

3 oktober 2012 22:23

Tack så mkt

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Pernilla - 27 januari 2013 12:32

Har hittat en sida som har LEGO och jag tänkte direkt på Tarek. Han älskar lego och pussel och spel. Han fick ett stort lego i julklapp och han blev jätteglad. Och här på sidan finns det Lego Chima som ser jättekul ut. Han hade älskat att byg...

Av Pernilla - 12 november 2012 23:17

För ca 2 veckor sedan ( 31/10 ) så började jag få rejält ont vid vänster axel, och då speciellt vid inandning. För varje dag blev det värre. På fredagen började jag få feber. Den var då 39.9. På lördagen ( 3/11 ) åkte jag till jourläkarcentralen ...

Av Pernilla - 30 oktober 2012 12:32

Snälla någon... Döda mig !!!!!!!!!!!Mina tänder är inte i världens bästa skick, o dom har försämrats MYCKET efter open och under varje graviditet.Har en som gick sönder för 1 v sedan. Den är jättevass så det verkar som en flisa gått av.Nu satt jag oc...

Av Pernilla - 20 oktober 2012 17:58

Satt och funderade på en sak. Vad är egentligen vänskap? Och vad ingår i den kategorin?   Har flera som säger att dom är mina vänner. Men är dom egentligen det??? Dom hör aldrig av sig. Hör jag av mig så svarar dom, men hör aldrig av sig själ...

Av Pernilla - 6 oktober 2012 12:30

Igår var jag med pappa på kärlmottagningen där vi fick veta svaren från hans ultraljud på kärlen i halsen.  Allt såg bra ut, så det är inte dom som orsakat besvären. Dom ska även göra EEG och Ryggmärgsprov. Och sen en massa andra blodanalyser. ...

Ovido - Quiz & Flashcards